Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Archive for the ‘På låtsas’ Category

Det här innehållet är lösenordsskyddat. Vänligen ange ditt lösenord nedan för att visa innehåll:

Read Full Post »

Känslan när de där 48 timmarna passerat? Frihet. Lättnad. Som att en helt ny värld öppnade sig, Det gjorde det ju på ett vis; vi kunde lämna lägenheten! Regn och blåst lockade inte så en spårvagnsresa senare klev vi in på Universeum. Vilket lyckat drag! Då vi allihopa var lite svältfödda på aktiviteter kanske vi inte är de mest nyanserade bedömarna av Universeums förträfflighet. Men ändå. Så himla bra ställe. Rekommenderar alla som haft majsjukekarantän i Göteborg att göra Universeum osäkert när karantänen släppt.

20131217-141150.jpgI år lämnade vi dinosaurierna åt sitt öde, istället var det vattendjur av olika slag som stod i fokus denna gång. Framförallt hajarna, såghajarna specifikt. Kanhända att detta vattendjurfokus inte handlade så mycket om djuren i fråga utan mer om att de befann sig i en passande höjd och fanns i princip överallt. Och så finns det fortfarande de som hävdar att vi vuxna inte påverkar barnen genom utformning av miljön och dess innehåll. Jag säger då det.

20131222-105446.jpgDet bästa fiskstället var den lilla bassängen där det gick att klappa en rocka (om hen ville) och plaska i vattnet som rockan simmade i. Liten tyckte det var så roligt att hon gick fram till en okänd tonåring och bad honom lyfta upp henne så hon kunde plaska. När tonåringen skulle gå vidare sa han att det var hans bästa stund på Universeum och att Liten var den sötaste han sett. Bubbelsmält på det. När vi bubbelsmält klart hittade vi en list på bassängkanten att stå på och stannade en stund till. En lång stund.  Tillräckligt lång för att M’s idoga försök att klappa rockan skulle lyckas, med blöt tröja och glädjeskutt som resultat. Hade Liten fått bestämma hade vi stått där än. Mot alla odds protesterade hon dock inte när vi bestämde oss för att gå.

20131222-105009.jpg

Regnskogen var en annan hit. 1. Det fanns massa trappor. 2. Det fanns apor som kom så nära att de krafsade i tygpåsen jag hade på axeln. 3. Det fanns massa grodor. 4. Det gick att springaspringaspringa. För oj vad Liten sprang på Universeum. Sprang som i gick fort för Litens springkarriär är än så länge i startgroparna. Men jösses vad hon gick på Universeum, utan tvekan det längsta och mesta hon gått i ett sträck och på en dag i hela sitt liv. Varenda trapp gick hon upp och nerför på egen hand, och det är en hel del trappor på Universeum. Det där med att vara instängd i en lägenhet i 48 timmar har sina positiva konsekvenser. När jag såg henne gå omkring med ett stort leende på läpparna i princip hela (på riktigt!) besöket blev jag alldeles tårögd. Hon såg ut att vara så tillfreds med livet och nuet att jag ville pausa och låta oss stanna där och då för alltid.

20131222-105459.jpgPå rymdavdelningen var det denna mojäng som var roligast. Upp och ner och upp och ner och upp och ner åkte M medan Liten tittade på med avundsjuk blick och jag försökte låtsas som att jag inte var nervös över att han skulle ramla ner eller fastna där uppe.

20131222-105509.jpg

Självfallet ville Liten också åka. Som tack för att jag trotsade min höjdnoja hade henne i knät fick jag puttar och bestämda Akta! Akta! Nej akta! från Liten. Hon ville åka på egen hand som sin bror. Det är mycket som ska göras som storebror nu. Jag förvånade mig själv genom att falla till föga och Liten förvånade genom att sitta alldeles alldeles stilla när hon åkte. När jag tyckte att det var dags att låta barnet i kö åka skedde dagens första hopbryt. Inte så konstigt med tanke på att klockan var två och en halv timme efter när hon brukar sova. Två minuter efter jag knutit upp en ilsk Liten i hybriden sov hon.

20131222-105539.jpg

Medan Liten sov på min mage gick vi till Jobbis nere i källaren. Där matade vi fiskar med  grillade morotssoppa, zucchini och bröd. Värmde våra hjälmar över elden så att vi inte skulle frysa när vi sov utan sovsäckar. Vi jagade i väg pumor, lejon och leoparder (dvs kastade utklädningskläderna) in i skogen så att de inte skulle kunna äta upp oss och fiskarna. Vi tog bilen och båten till Göteborg (jag som trodde att det var där vi var) för  att rädda en och annan anakonda. Med mera med mera. Fantasin tar ju liksom aldrig slut. Tack och lov.

Universeum; fem fiskar av fem möjliga, minst.

Read Full Post »

OLYMPUS DIGITAL CAMERA Dagen idag har bland annat innehållit två busiga rävungar,

OLYMPUS DIGITAL CAMERAen död groda som efter en stund började snarka för att sedan återuppstå,

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

tre lejon som under sin promenad i djungeln tog sig en vilopaus på en kulle,

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

och en tigerunge som flydde långt och högt när den blev rädd.

Read Full Post »

20130502-160400.jpg
Ett mammakällartroll och en källartrollsunge åker rutschkana för att hälsa på hos en tjur som fyller år.

Read Full Post »

För två veckor sedan ungefär förvandlades Liten i en lek till en björnunge, av sin storebror såklart. I samma veva förvandlades han till en björnmamma, Litens björnmamma. Det som började som en lek har mer och mer blivit en del av vår vardag. Numer så presenterar M sin lillasyster som min björnunge för kända likväl som okända som han möter. Det händer, men det är inte ofta, att M kallar Liten för hennes namn men mestadels är hon björnungen.  Det känns rätt bra att Liten inte förstår att hon är en björnunge för sin bror just nu. Han är en väldigt fin björnmamma, lite av den överbeskyddande sorten då han morrar åt  andra barn som kommer nära henne och sedan beordrar dem att vara snälla med hans björnunge. Björnmamman morrar åt sin björnunge också. För björnar morrar åt sina ungar, var svaret jag fick när jag frågade. De pratar när de morrar för det har M läst i en bok nämligen, och vad kan jag göra för invändningar mot det. Är mina barn björnar så är de, och då måste de ju såklart få prata så som björnar pratar. Kanske inte speciellt konstigt att Liten börjat göra ett morrliknande ljud hon också.

 

Read Full Post »

I dag har vi grillat korv på Norrlandsvis fast på låtsas. Asplöven (?) blev falukorvsskivor och eklöven (här borde jag inte behöva ett frågetecken) halloumibitar. Efter att ha lekt att han tappat en sisådär jättemånga korvar i elden låtsasåt (vilket poängterades noga) M en låtsaskorv som grillats över en låtsaseld. Han blev supermätt och halloumin var supergod. Även Liten fick smaka korv och ost denna gång, det bästa med låtsas mat är att den passar alla. Mätta och belåtna begav vi oss in i skogen på däggdjursjakt. M hittade spår av både lejon och varg, om jag får gissa hade lejonen vinterkängor på sig och vargen var en tamvariant i koppel. Sedan cyklade vi hem, eller M cyklade och Liten bars medan mammorna deras gick. I imponerande en och en halv timme cyklade M (med några stop för att plocka bär av olika slag, vilka var ruskigt lika snökakor) så hopbrytet över att väl hemma inte få gå in med skorna och ta av sig dem i köket kom inte som en överraskning direkt. Frågan var inte om orken skulle räcka, frågan var när den skulle ta slut. Jag hade räknat med att bära både M och cykeln den sista kilometern eller så, ett skohopbryt mottogs därför med tacksamhet. I alla fall så här i efterhand.

Detta bildspel kräver JavaScript.

Read Full Post »

20130313-162628.jpgDet där med köpandet av kalsonger har, trots tips, inte blivit av. My little ponny- förtjusningen har dock inte gått över, snarare tvärtom. Så förstå glädjen i att hemma hos mormor och morfar hitta en hel kartong full med färgglada hästar. Med vingar, horn och lockiga manar. Mitt barnjag hade varit helt galet avundsjuk. Några av hästarna är stora och några är små, bebisar och mammor som M kategoriserar dem liksom han kategoriserar det allra mesta som det finns en stor och en liten version av. Den lila hästen med vingar är den störstaste hästen i hela världen för den är den finaste.

 

20130313-162647.jpg

En dag gick alla My little ponnisarna ut på den vackra ängen för att galoppera. Hästarna galopperade superfort.
Galopp! Det blev lite trångt så de blev trötta och lade sig och sov

Read Full Post »

Older Posts »

Livet med Maja

Allt och inget i vardagen och livet

Utbredda vingar

Carina P Christiansen

Äpplen och päron

Jag är den andra mamman.

Lisa Bjärbo

Solsken får troll att spricka, punkt och slut.

tankar och vardagslunk

Solsken får troll att spricka, punkt och slut.

Regnbågsmammans liv och leverne

livet, kärleken och längtan efter barn

grodfarmen

Just another WordPress.com site